KONTAKT

+46 709 52 70 72

Västergarns Hembygdsförening

Västergarn Kronholmen 109

622 30 Gotlands Tofta

Karta

  • Grey Facebook Icon
 

EN ÖVERBLICK

Interaktiv tidslinje

Västergarn bjuder på en lång och spännande historia. Klicka på knapparna för att få veta mer om de saker som hänt platsen och människorna som levt här. Från 700-talet till idag.

Arkeologiska utgrävningar

ATT UPPTÄCKA DE SKATTER SOM HAR BYGGT VÅR TID

Under vikingatiden var Paviken och Västergarn ett handelscentrum och under modern tid har många arkeologiska utgrävningar gjorts. Här kan du fördjupa dig i de fynd som har gjorts och få en inblick i vad Gotland och Västergarn har haft för betydelse uder historiens gång.

 

SENASTE UTGRÄVNING

- Sommar 2015 -

Under denna utgrävning har mycket av mysteriet kring vem som handlade i Paviken fått en upplösning. Man har hittat arabiska mynt som visat sig vara samtida med Birka. Projektledare Dan Carlsson har skrivit en fantastisk redogörelse för den senaste utgrävningen och den som vill fördjupa sig kan följa länken till hans avhandling.

Karta över fyndplatserna

1/1

Till den som vill veta mer

SPÄNNANDE FÖRDJUPNINGSLÄSNING

PÄRLOR FRÅN VÄSTERGARN

 

En studie av de pärlor som hittades i Paviken under 2006-2010

KAMMAR FRÅN PAVIKEN

 

En fallstudie av enkelkammarna funna vid Högskolan på Gotlands seminariegrävningar i Västergarn mellan åren 2006-2011

MYNT FRÅN VÄSTERGARN

 

En rapport rörande efterundersökning av fyndplats för arabiska mynt hittade i Övide

GOTLAND FIELD SCHOOL

 

Läs mer om de senaste utgrävningarna och följ med på vad arkeologerna arbetar med.

VÄSTERGARNS UTHOLME

- Sommar 2015 -

Västergarns utholme är i dag mest känd som en mycket rik fågellokal och för lammen som betar där sommartid. En gång ägdes Utholmen av kronan och sorterade under Visby Kungsladugård. Senare ägare har varit Willy Wöhler i Klintehamn och länsman Svallingson.

 

I dag är fortfarande Utholmen privatägd. På 1800-talet användes ön som vinterhamn för Gotlandsbolagets postångare; där fanns även ett kolupplag. Den första fyren uppfördes på 1860-talet. Under 1900-talet var fyrplatsen obebodd. Fyrvaktaren på Skansudd (golfbanan) hade också ansvar för Utholmens fyr. Fyren på Skansudd var bemannad till 1938.

 

Det är en upplevelse att ta sig hit för den som har tillgång till båt, men tillträdesförbud råder 15 mars – 30 juni.

 
1/1

KRONHOLMSKOGGEN

Västergarnsområdet är ett historiskt spännande område. Många lämningar och ett rikt arkeologiskt källmaterial visar på livlig hamnverksamhet och sjöfart under vikingatid och medeltid. Studier av äldre kartmaterial och höjdkurvor får oss att förstå att området då såg helt annorlunda ut och att stora delar av det som idag är land låg under vatten. Idag finns ett monument över den plats där fyndet gjordes. Mäktigt! 

 

Koggens ursprung och konstruktionDet funna Kronholmsskeppet är en kogg. I medeltida dokument omtalas ofta koggar. I Henrik av Lettlands krönika berättas om hur koggar sänds med livsmedel från Gotland år 1206. Utmärkande för koggar är den lådaktiga och fyrkantiga skrovformen, tätningen med mossa samt de raka stävarna.

 

Koggar är ofta större och lastdrygare än nordiska klinkbyggda båtar. Traditionen med plattbottnade och rakstävade fartyg vidareutvecklades i slutet av järnåldern av båtbyggare längs den frisiska kusten. Problemet med tidvattnet där gjorde att man behövde skepp som både kunde segla på öppet hav och stå på botten med tung last. Därför byggdes skepp med lådaktig form, platt botten och kraftig spantning.

 

Med den tyska expansionen längs östersjökusten spreds byggnadstekniken vidare norrut på 1100- och 1200-talen.

 

 

 

PAVIKEN

Vid den närliggande Paviken – som då var en havsvik – undersökte Per Lundström på 1970-talet en handels- och hantverksplats. Denna verksamheten, där även båtbyggeri ingick, varade från 700-talet till slutet av 900-talet. Om Pavikens roll och vem som stod bakom vet man inte, men det är möjligt att verksamheten kontrollerades av en lokal storman.

 

Även i den å som idag förbinder Paviken med havet har rester av hamnanläggningar såsom pålar, gråsten från bryggor och kistor samt pålspärrar påträffats. Höga fosfathalter i marken runt Pavikens stränder och vid den tidigare åmynningen vittnar om livlig verksamhet under vikingatid och medeltid.

 

VÄSTERGARN

Intill Pavikens utlopp ligger Västergarn med sin halvcirkelformade nästan 1 km långa vall. Västergarnsvallen påminner om stadsvallen i Birka och skulle liksom denna skydda mot anfall från land. Snittundersökningar av vallen visar att den kan ha uppförts och förstärkts i etapper under vikingatid och medeltid. För att fungera bör valländarna ha gått ända ut till vattnet – idag ligger den 2,5 meter över havsnivån och därmed långt upp på land. Med början öster om Västergarns gamla skola kan den södra valländen följas ända till dess ände.

 

Varför Västergarnsvallen byggdes och vad den skulle skydda är en gåta. Invid Västergarnsvallen ligger Västergarns sockenkyrka, grunden till ännu en kyrka och rester av en kastal – ett försvarstorn. Av kastalen som ligger alldeles intill kyrkan återstår idag en rund kulle med hålighet. Den är en av de 12 kända medeltida kastaler, som finns på ön. Den mest kända och bäst bevarade är Kruttornet i Visby. Några meter längre västerut ligger ruinen av en kyrka. Undersökningar visar att kyrkan byggdes på 1150-talet och brann i början av 1500-talet, då den övergavs. Den nuvarande kyrkan, som började byggas omkring 1250, består endast av ett kor. Kyrkoarbetet fick tydligen avstanna när ekonomiskt sämre tider vidtogs.

 

Varför man har haft två kyrkor i Västergarn under medeltiden är ännu en olöst fråga.En sägen berätta att det funnits ett fast stenhus (borg) och två kyrkor i Västergarn. Borgen – kallad Västerhuse slott – skulle ha legat nära den gamla vallen. Dess läge motsvarar den medeltida kastalens och kanske är det den som åsyftas. Enligt sägnen revs huset på 1490-talet av öns dåvarande danske länsherre Jens Holgersen Ulfstand, som lär ha använt stenen vid uppförandet av Glimmingehus i Skåne.

 

I flera historiska källor omtalas Västergarn som en hamnplats. Det äldsta exemplet som tros syfta på Västergarn är från Saxos Historia Danica. I texten nedskriven i början på 1200-talet berättas att gotlänningarna i samband med slaget vid Bråvalla skulle ha förenat sin flotta med svearna ”in portu, cui Garnum nomen” (i en hamn som kallas Garn). Även på 1600-talet och 1700-talen omtalas Västergarn som hamnplats.

1/1

FISKET GENOM HISTORIEN

Om fisket i Västergarn har Edvin Norragård skrivit:

”Där Vadet slutade började Fiskerännorna, som utgjordes av en bredare kungsränna, i vilken fiske var förbjudet, och nio rännor, där fiske var tillåtet. I kungsrännan skulle fisken ha fri uppgång till lekplatserna i Paviken och Vikmyr.

 

De två bredare rännorna väster om kungsrännan tillhörde Stelor m.fl. gårdar. Av de sju smalare öster om kungsrännan kallades den östligaste Lauritzerännan.

 

I nästa fiskade Halls och Remmars gårdar. I den tredje hade de två sistnämnda gårdarna rätt till halva fisket, medan den andra hälften delades mellan smålotter.

 

Även den fjärde rännan var uppdelad i smålotter. Därefter kom Bibos ränna och slutligen Ammors två rännor.”

 

Den siste tillsyningsmannen för fiskerännorna och Vadet var Kristian Gabrielsson, Ammor

Det gotländska språket

BRA ATT KUNNA OM MAN VILL FÖRSTÅ

Ur Sun af Sandas Årdlaikar

GOTLÄNDSK ORDLISTA A-Ö

adu – het på gröten
ddäs – släkt med, brås på
a-i – ån
ain – ene
ainmättu – enbart
aj – ej
alsäs – halsas
ank – klagomål, jämmer
ansumhait – ensamhet
arnar – örnar
auk – förökning, tillökning
autndag – eftermiddagskaffe
avhovlut – oerhört
baddan – baddaren
baingyl – liten bening fisk, spigg
bat – båt
bit – bett, egg
bla – blå
braud – bröd
braulä – bröla, vråla
braust – bröst
bröiju – vattenhål
båik – besvär
bäitä – bita
båns – hankatt’
bär – enbart (förkortat)
daiglaikan – deglekaren d.v.s.. bagaren
dannsäidu – på andra sidan
dråimar – drömmer
elyseum –paradis
failes – felas
failnäs – felande
Faråi – Fårö
fräiarstrat – friarstråt
fäirä – fyra
galnäs – lever rövare
ga na – gav henne
gauk – gök
gaukskeiten – ”gökskiten”, gökdårad d.v.s tokig
gildar gass – gott solsken
glediä – resa
grat – gråt
ha – hon
haidi –heden
hank – handtag
haugvaguar – höga vågor
hauk – hök
häud – huvud
härpskäit – människa som vill försöka med allt,
men egentligen inte har lust med något
hilldur-halldur – på måfå
hagga kan bult – stycka upp skepp (fårömål)
hurrbasrar – en som är så präktig så man kan hurra för´n
(man kan också säja ”praktprekrar”.
Eller ”ordprekrar”. Av preka – predika; prekrar –  predikare.
härnhyss – skojfriska hälsningar
häus – hus
håirä – höra
håisä – ösa
kajt – vänsterhänt
klukksjauk – liggsjuk höna
kläivä – kliva
kröilä –  friskus; kraduä –  ännu mera friskus,
frisk till hälsan och förståndet
kumbar – kommer
kåklä – babbla, sladdra, prata i munnen på varandra
källing – käring (fast lite snällare)
kängar – kängor
labans – balans
ladistrått – vårtrött
ladismane mass – vårmånaden mars
ladissalit – vårsaligt
laigdä – lejde
laikä – leka
lindeban – pinnbröd
läidar – lider, det går undan
läivä laikar – livet leker
läugar – lovar
löjd – tjänstefolk
mair – mer
mane – måne
mjaulnäs – jamande
mättsambur – mättande mat
nat – natt
naud – nöd
Nikku – Niklas
nå – nu
nåkkstins – någonsin
nållatta – nollåtta
näiä – nio
nättlar – nässlor
nöi – ny
oraiduar – oredig
pasar – trasor
paskar – påsk
pinngys – igelkott
pinngalt – igelkottshane
pinnso – ”igelkotta”
rackan – rackaren, bödelsdrängen
rade – djurskelett, kadaver
raint – rent, helt
rammar – korpar
rain – ren (vägren)
raiv – rev
riv – rev (på sjön)
rucke – gammalskogmark, urskogsmark,
där ljung (graun) trivs
rumlaräi – rumleri
rumpedraugar – ”rumpdryg”.
rustar – håller på med. ”Vad rustar du med”
råffarebud – roffarbud,
det går bud att stöldbegärlig egendom finns i faggorna
råmlausä – romlösa, rommen är slut
räikar – rik
rännar – springer
räusä – rusa
sanggasban – korgossar
sigde – lie, modell ä.
siglänes – seglandes
singar – sjunger
skamrängsbänken – skamvråbänken
slart – slå (andra person singularis)
sletating – slåtteröl
snause – armod
sol har hällä – solen har gått ner
stain – sten
stinkar – kommer hastigt, kastas
stybbestäiu – stia med stybb på golvet
stunku – stånka
stöin – stöna
stäutar – stutar
summan – sommaren
sväidä – svida, gråta, gnälla, beklaga sig
sårk – pojke
säirså – syrsa
söil – syl
taraugut – tårögt
trullar – trollar
trullsup – trollsup som bjöds vid hemfärden
för att skydda mot trollen. Färdknäpp.
tule, förkortat tulamod – tålamod
tråistar – vågar
tåistar – idisslar
täidar – tider
tåsstugur – törstig (Fårö)
tämning – tämja
vait – vet
veling – bergand
viddä – ville
vikar – veckor
vin av väin – vän av vin
väidar – vid
väidarä – vidare
väiking – viking
vör – vi
åji – ön (åien, Fårö)
åidn – genomtrött
åike  – öket
åll u ikku – håll och hicka
ård – ord
åsnå – åsnan
äi – i
äid – id
äid ör Äida – id ur Idån
äifran – ifrån
äslä – arbeta hårt
ässlähait – het på gröten
ättalöistä – efterlysta
ättar – efter
äutäi – uti